Förr talade man om autism som en sjukdom med fristående diagnos, men numera ingår det i området Autismspektrum syndrom tillsammans med Aspergers syndrom. Utmärkande för den som får diagnosen är bland annat att uppfattningsförmågan är annorlunda, att det finns avvikelser i den icke-verbala kommunikationen och att det socioemotionella samspelet inte fungerar som det ska. Minst ett av symptomen på autism brukar uppträda före 3 års ålder. Det är svårt att avgöra vad som orsakar tillståndet, men oftast är det medfött. Det är vanligare att pojkar får diagnosen än flickor.
Vilka är symptomen på autism?
Barn som inte utvecklar förmågan till socialt samspel och kommunikation samt har en liten variation i beteendet har sedan 1940-talet diagnosticerats med autism. När man först började ställa diagnosen så var det inte så många som fick den, men nu har man insett att många fler borde ha fått den. Ett barn kan ha samma avvikelser fast i lindrigare form, men ändå ha samma svårigheter att fungera i vardagslivet. Barn inom autismspektrumet kan dessutom ha alltifrån svår utvecklingsstörning till normal begåvningsnivå, vilket kan göra tillståndet svårbedömt. Ett barn som har fått diagnosen autism har stora problem med att förstå sig på sociala relationer och därför är det viktigt att barnet får extra hjälp och förståelse av personal på dagis och skola. Ett barn som utvecklas normalt deltar gärna i lekar med kompisar, men det gör inte barn med autism. De har istället en tendens att avskärma sig och är svåra att få kontakt med. De har inte heller förmåga att läsa kroppsspråk hos andra och är svåra att få ögonkontakt med.
Hur behandlar man autism?
Det finns ingen behandling som kan ta bort alla symptom vid autism, men en tidig diagnos kan vara till hjälp. Föräldrar och lärare till autistiska barn kan förenkla vardagen för barnet genom att ha fasta rutiner och stimulera lek. Många barn som diagnosticerats med autism har för vana att upprepa olika handlingar utan att ha något egentligt syfte med beteendet. En del barn reagerar kraftigt på ljud och andra inte alls. Det hör ofta till bilden att barnet lätt blir oroligt, därför kan det vara bra att lägga upp scheman så att barnet känner sig tryggt i rutinen. Träning av sociala färdigheter kan hjälpa i viss mån och en del barn och ungdomar med autism gör framsteg genom träning i grupp. Det finns ingen medicinsk hjälp som fungerar. Försök med oxytocin-behandling har genomförts, men de nådde aldrig upp till den effekt som förväntades. Däremot bör man tänka på att se till att barnet får i sig den näring som behövs, eftersom autistiska barn ofta är petiga med vad de äter. Det är vanligt att barn med autismspektrum syndrom har låg nivå av D-vitamin. En tidig insats när diagnosen ställts och kunskap om hur autism fungerar är oftast den bästa förutsättningen för att kunna hjälpa barnet. Även om barnet släpar efter i de tidiga åren, så kan träning göra mycket. Många barn med autismspektrum syndrom fortsätter att utvecklas positivt ända upp till vuxen ålder.
Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.